Premiärdax.

Imorgon är en annan dag.
Nu börjar allt om på nytt. Jag skulle egentligen inte fiska själv men det skall bli fint väder plus att jag har nya flugor och nybyggda spön som skall testas.
Skall bli spännande att få känna de nybyggda 11 fotarna kröka rygg på riktig levande fisk. Om än på utlekta besor och småblänkare men känslan i klingan måste finnas där för att jag skall trivas med dem.
Har ägt en del fantastiska kastmaskiner genom åren som var djävulskt trista att fiska och drilla fisk med.
Det värsta exemplet var ett RST M1 15 fots spö som drog iväg fruktansvärda kast men som var lika kul som ett spett ungefär.
Loomis Forcelite GLX 14,9an var samma sak. Kasten fick bromsas för att inte landa i skogen på andra sidan älven. Men ack så trista som fiskespön.

Nog om detta. Allt ser bra ut inför imorgon. Bra med vatten, hyfsat varmt i luften och våren runt knuten. Finns det blänkare i ån så biter de imorgon.
Försök bara att inte falla för frestelsen att fiska för djupt. Gör du det så hugger det gammal fisk garanterat.
Värmen som finns nu och speciellt då solen ligger på så finns chansen på stor blänkare alltid i Lagan även om du fiskar lite högre i vattnet.

Förr var fiskepremiären en fest. Man mötte ALLA profilerna nere vid ån. Alla var fiskesugna och de flesta fick fin blank Havsöring med sig hem. Nystigna blänkare mellan 1-2 kg som fjällen "drösslade" av i håven blev delikata i min ABU rök.

Gamla kompisen Kjelle (som numera har lämnat oss) var alltid på plats i god tid (typ kl 05.00-06.00) på fiskeplatsen som vi hade bestämt.
För riktigt länge sedan så fick man i Lagan ta så många som 5 fiskar. Detta hände ofta då ån ibland tycktes överfull av Öringblänkare.
Vi gick där i marssolen och njöt av fisket och av de underbara fiskarna samtidigt som det pågick en hård intärn kamp om vem som skulle ta dagens största och vem som skulle ta flest.

Detta scenario är numera att glömma. Får man en blänkare över måttet som är tjock och välmatad så bör man vara mycket glad.
Dina vänner träffar du i alla fall. I alla fall de som inte kan hålla suget efter en ny säsong borta. En del hoppas på Öring men de flesta har liksom jag redan de första stora blanklaxarnas ankomst i huvudet.

Bifogar en bild idag på lite nya projekt bla en fluga helt i syntet, som skall testas imorgon.

Rapport och bilder kommer.

TL Mats

Det stundar en premiär.

På torsdag är det fiskepremiär i Lagan. Själv hade jag gärna sett att man hade väntat till den 1 april.
Då hade det funnits en hyfsad möjlighet att det hade kommit upp nystigen blanklax på premiären vissa år.
Samtidigt så brukar det i månadsbytet mars/april befinna sig en del rejält stora blänkare mellan 3-7 kg i ån.
Istället så är det troligtvis massor av utlekt fisk i ån. Detta betyder enkelkrok och gärna hullinglös sådan om man vill fiska med god chans att kunna sätta tillbaka dessa fiskar.
Får man hoppas på att det kommer upp ett gäng riktiga blänkare denna premiär?
JB drillar en hyfsad sådan på bilden.

Väl mött vid ån och var rädd om fisken.

TL Mats

Ja ja, här kommer flugan på bild.

Hann inte mer än hem ifrån isen och en härlig promenad förrän det fanns 2 mail från folk som gärna ville se en bild av min fluga för skitigt vatten.
Här kommer en bild på denna fluga.
De 2 viktigaste sakerna i denna flugan är VOLYM och synbarhet. Du kan knappast ha för mycket flashabou i denna flugan, jag den liknar nästan en fluga för "slemmpellefiske" (Gädda).

Passar även på att efterlysa tips inför vår 3 veckorsresa på nordkalotten under v 29-32. Alla tips mottages med varmt hjärta. Tänk bara på att de skall gälla fiske inom ramen för låt oss säga någonstans mellan Beiarn till älvarna kring Kirkenes.

TL Mats

Ytterligheter.

Här om dagen så visade jag upp lite småflugor. Idag löper vi "linan fullt ut" och lägger in en bild med småflugor tillsammans med "vältuggade" junituber som bla funkar klockrent på premiärlaxen i Norge.
Rätt intressant att samma fisk tar dessa jätteflugor under ett förhållande samtidigt som samma fisk i samma storlek tar miniflugorna ett tag senare.

Har alltid ett par mönster i lite dova färger på junifisket för att vara garderad. Även ett gäng stora Sunrays måste finnas i boxen. Mina största är ca 20 cm och då är de inte de största som jag har sett av denna sort.
Mest fisk tidigt tar jag dock på rena "flashapor" dvs flugor i starka färger och med MYCKET flash i. Från sk yellow & whitewings och g-highlandervarianter i solsken via flommflugor på färgat alt mörkare vatten.
På riktigt skitigt vatten typ lite lerfärgat så kör jag en stor tub i vitt och med massor av flashabou och med en butt i skarp röd färg.

Hade denna fluga i asken för ett par säsonger sedan då jag kom släntrande ner till älven vid 15- tiden. Kompisarna hade fiskat ett tag utan att känna eller se någonting.
Ja, de gav upp och vände åter upp mot hyttans värme.
Vattnet var högt, kraftigt färgat men på väg ner.
Testade några flugor genom att dra dem genom vattnet utan att jag tyckte att de syntes på det sätt som jag eftersträvade.
Hängde till sist på min vita flashfluga. Oj, vad den syntes fint. Den "blixtrade" med sin vita färg och dess flash precis som jag ville.

På med flugan, kort 0,50 tafs och sjunk 1 sjunk2 dvs "köttlasson".
Fiskade mej ner en bit med korta kast. Nere vid den avlånga stenen som man kan sitta och vila på vid lågvatten så small det.
Bombhårt hugg och tokrusning tvärs över älven. Här kastar sig en stor Lax upp i ett högt hopp innan den vänder nerströms i full fart. Då slaknar linan och fisken är borta.
Vevar upp linan och får se att min kamasantrekrok är helt uträtad. Stor fisk och långt sk släp ( lång och tung lina som fisken får släpa på) kan göra detta ibland om inte tafsen går av först.
Svor för mej själv och monterade på en ny trekrok av annat märke. Händerna skakade fortfarande då nästa kast går iväg.
Ett par kast senare så smäller det igen.
PANG!
Overkligt nog så sitter nästa fisk där. Ett nytt veritabelt krig börjar. Vem skall vinna?
Efter ca 20 minuter och ett par hisnande rusningar och hopp, så glider fisken upp på land.
10,5 kg knallblank Laxhane med min flashfluga djupt nere i svalget.
Det är nu som denna flugtyp blir "fast medlem" min flugbox.

Snart är det Norgepremiär igen.

TL Mats

Har storleken någon betydelse?

Betyder flugans storlek någonting?
Har ett gäng bekanta som på sina flugbindningskvällar "snurrar" Laxflugor för fullt nu.
Flugbindningsbutikerna har goda tider och flugaskarna sväller av nya alster.

Själv vill jag dra mej till minnes den första gången som jag på allvar insåg det här med lättdressade miniflugor. Små flugor är för mej då det gäller Laxflugor st 8 och mindre.
Jag, Atte och Mike befann oss vid Gaulas strand. Vi fiskade en härlig lågvattenpool mitt på dagen i augusti.
19 grader i vattnet och mycket lite vatten gjorde att jag och Mike hade köpt ett cyklop som vi skulle testa i strömmarna i den som vi trodde fisktomma poolen.
Jag menar, vi hade fiskat i flera timmar och inte kännt ett dyft. Här kunde inte finnas mycket fisk, det var vi ense om.

Mitt första dyk började i den snabba strömmen nedanför den kända Bridgepool. Jag hann känna det svalkande härliga vattnet omsluta mej innan jag såg de första fiskarna.
De var många!
De "hängde" på strömmkanten i skuggan på andra sidan. En del stod inne under skyddande stenar som stack ut i vattnet. Andra stod djupt längre ner i poolen.
Och här hade vi fiskat utan att få så mycket som ett napp.
Men visst var de intresserade. De gick upp och granskade det mesta som flöt förbi.

Mike såg samma scenario då han dök. Något måste göras, det var vi eniga om.
Vi enades om att vi skulle focusera på kvällsfiske och morgonfiske.
Jag och Atte skulle åka ner till en pool lite nerströms och Mike skulle fiska nerströms Bridgepool. Vi kom även överens om att Mike skulle vända sin fiskehatt ut och in med den orange sidan ut om han fick fisk. Detta som ett tecken som vi skulle kunna se ifrån vägen.
Mike och jag band även denna eftermiddag upp några tunnt dressade flugor i st 8.

På kvällen kom jag och Atte ner till vår pool och började fiska. Då började det hända saker. Första vändan kände jag 3 försiktiga drag i flugan.
Vändan efter kände jag samma sak.
Inför tredje vändan så ryckte jag bort det mesta av vingen så att endast några fibrer satt kvar.
Då satt den första fisken! Glädjen var obeskrivlig men kort. Då fisken kom in mot land så gick den av. En fin Gaulagrilse vände åter mot sin ståndplats, mitt framför mina ögon.
Inget mera hände förrän vi kom åkande på vägen ovanför Mike. På håll såg jag att mössan var orange. Ja, det lyste orange om hela Mike i en slags nyans av triumf.
Han hade lyckats lura en nystigen Grilse på en tunnt dressad grönsvart fluga.

Nu kändes det som om vi hade knäckt koden! Vi hade i alla fall en aning om hur vi skulle göra.
Kvällen ägnades åt att leta fram mina små enkelkrokar i st 10-12. På dessa band vi på lite silveribb som kropp, några svarta strån från Ekorre som vinge och lite ljusblått kraghackel. Flugan såg fin ut i sin enkelhet. Mera nymf än Laxfluga.

Kvällen efter så åkte vi alla ner till poolen där Mike hade fiskat kvällen innan.
Jag kände fisk på de tre första kasten innan den satt där.
Denna lilla Gaulagrilse kom med upp på land. Den lilla flugan satt djupt begravd i tungan på fisken.
Koden var knäckt och jag var oerhört lycklig. Ja, jag fiskade inte mycket mera denna sista kvällen. Jag satt på stranden och myste. Kompisarna tappade några fiskar och vi visste att vi "var rätt på det hela".
Nästa morgon var jag och Atte uppe väldigt tidigt. Vi skulle ju åka hem senare sama dag.
Atte var först nere vid älven i ett huj.
Då jag kom släntrande strax efter så ser jag Atte stå med böjt spö uppe i strömmen.
Härligt!
Även denna fisk kom på land och nu var resan räddad. Jag kände någon fisk på mina vändor men ingen kom på land.

Denna resa blev ett av de "magic moments" i mitt Laxflugfiskeliv då man hade lärt sig något banbrytande.
Jag har sedan dess tagit mången fin Lax på dessa miniflugor och vet nu hur dödligt farliga de kan vara på låg och varm sommarälv.

Ja, de tar inte bara Grilse. Nere på Stören har det tagits en 20+ fisk på en P. Ross i st 12 för ett gäng år sedan. Ytterst lätt dressad även denna.

Själv fiskar jag nu mera gärna sk microtuber under dessa förhållanden. En cona och några få strån som vinge, ja ibland endast ett tunnt fronthackel, det räcker.
Laxen gillar dem och jag älskar dem i sin enkelhet.

Hade jag haft en sportfiskebutik hade även jag dock fortsatt att propagera för mycket och dyra material i flugorna. Ju mera man kan häva över på kunderna, desto mera klingar det i kassan.

TL Mats

Is på gång?

Isen har börjat lägga sig så smått på ån. Det börjar längs med kanterna och vips så proppar det igen någonstans längre ner.
Vi får hoppas på lite mildare väder snart så vi får rent vatten att fiska på till premiären.
Annat var det en gång på 80-talet. Ån var öppen på sina ställen trots 12 minusgrader på morgonen.
Efter några kast så "hängde sig något" på mitt bete. Efter lite vevande kom en mycket slank Laxbesa in till kanten.
Den rörde knappt en fena och kändes som en blöt handuk att drilla ungefär. Fick loss kroken och sedan stod den bara kvar där vid mina fötter i vattnet en bra stund.
Ordet "köldstel" fick en ny innebörd.
Satt kvar en stund på stranden och drack en kopp choklad. Och fisken stod kvar på samma plats hela tiden tills jag packade ihop och gick hem.
1 vecka senare blev det milt igen och Blänkarfisket kom igång på allvar.
Oj, ett sådant fiske vi hade då på Öringblänkare.

Men det är en annan historia.

TL Mats

Var rädd om Besorna.

Nu stundar det snart fiskepremiärer lite över allt. Ja, på sina ställen som tex Råån och sydkusten är fisket redan igång även om kylan sätter stopp för fiske just nu.

Åarna och kusten är nu fulla med Lax och Havsöring som precis har varit uppe och fört släktet vidare. Dessa fiskar hugger som tokiga på det mesta som kommer riktigt nära och långsamt.

Och visst är det näst intill omöjligt att inte få hugg av dessa fiskar nästan hur man än bär sig åt. Ja, om du inte medvetet struntar i att fiska förstås.

Självklart så är de flesta så fiskesugna vid det här laget att man inte kan hålla sig. Detta är fullt förståligt. Kanske är detta den gången på säsongen som man har en rimlig chans att få känna en fisk på sitt flugspö. Även för den rena nybörjaren är ju Besan en lämplig motståndare. Man får chansen till hugg då man lär sig kasta och man lär sig fiska på ett bättre sätt.

Folk som där emot enligt dem själva är "etablerade storfiskare" och visar upp stora Besor av Lax och Havsöring på div forum har jag dock inget till övers för. Får man en svag och utlekt fisk på kroken så lossar man självklart denna med en tång i vattnet, lyfter på kepsen och önskar "på återseende" UTAN att hålla upp den och fotografera den i alla möjliga vinklar.

Blir lika fylld av vördnad för dessa fiskar varje höst och vinter då de letar sig upp i små vattendrag där de knappast får plats. Långt upp i systemen, flera mil i från huvudvattenfåran kan man träffa på dem. De kämpar sig upp för strömmarna ibland liggandes på sidan för att kunna komma framåt.
Sedan kämpar de sig igenom en tuff lek där en del av dem följaktligen dukar under.

Men de flesta lyckas föra sina gener framåt. Backa tillbaka ner genom bäckar och åar.
I olika takt beroende på temperatur, vattenstånd och kondition. Men ut i havet strävar de alla.

Har de sedan otur så kan dina krokar och ditt handhavande av dem bli deras död. Oftast helt i onödan. Tänk på att många av dessa fiskar har befunnit sig i ån eller bäcken sedan tidigt året innan. Detta utan att ha ätit.

Man kan inte vara annat än imponerad över dessa fiskar.
Behandla dem därför med största respekt. Skall du tvunget fiska efter dem så var rädd om dem. Använd tång alt peang. Enkelkrok utan hulling och lossa dem försiktigt i vattnet. Då ger du dem en rimlig chans att återhämta sig och få en chans att komma åter som nystigen och kraftfull.

Bilden visar en fisk som en "etablerad storfiskare" hade bankat på kusten för något år sedan. "Fin blänkare", kallade han denna fisk.

TL Mats

11 fotare.

Så, då var de tre första 11 fotarna färdiga. Prövade ett av dem idag lite försiktigt ute på gräsmattan.
Mycket lovande. Känns som det kan vara ett nytt favospö på gång här. Ganska djup aktion men ändå med bra spänst. Skall bli kul att testa på riktigt med både klump och hel lina som jag personligen föredrar på denna spölängd.
Hel lina och ett "kastmärke" som du känner mellan fingrarna då klumpen är precis utanför toppöglan är rena dunderkombon då du nattfiskar tex Havsöring och har svårt att se linan.
Spöna är som sagt 11 fot och klass 8-9 så de blir ruggiga stänger för allt vårfiske efter blänkare och sedan efter mellanlaxen och höstöringen.
Kul att det gick att få dem med 2 toppar. Då känner man sig extra trygg på längre resor.

Om någon är sugen så hör av er. Jag kanske kan övertalas att släppa något spö fram över.

TL Mats

"Stoppa pressarna"

En nyhet av dignitet har nått mej under kvällen. Svt storsatsar på flugfiske fram över och kör igång en ny programserie som tar upp arvet efter gamla goda "Grabbarna på Fagerhult".
Nu sker det i ren flugfiskeanda istället. Huvudpersonerna är ersatta och Jan Guillo, Leif GW Persson och Per Lorentzons profiler axlas nu istället av Anders "Cragganmore" Johansson, Niklas "Rognes" Kristensen och Lasse "Masken" Kristensen.

I det första avsnittet får vi bla se Anders tjata upp en Lax ur Gaulas vatten. Sedan tillagas denna enligt principen, "brotta ner den i en gryta med vitt vin" släng i en kvist dill och skölj ner med gott vin i dunkavis.

Bilden som jag bifogar är tagen under inspelningen uppe på Rogstad. Och som Anders själv sa efter att man kört inspelningen i värsta "dogmastil" ala Lars Von Trier.

Det satte djupa spår detta. Både "här och där"!

TL Mats