Isen har börjat lägga sig så smått på ån. Det börjar längs med kanterna och vips så proppar det igen någonstans längre ner.
Vi får hoppas på lite mildare väder snart så vi får rent vatten att fiska på till premiären.
Annat var det en gång på 80-talet. Ån var öppen på sina ställen trots 12 minusgrader på morgonen.
Efter några kast så "hängde sig något" på mitt bete. Efter lite vevande kom en mycket slank Laxbesa in till kanten.
Den rörde knappt en fena och kändes som en blöt handuk att drilla ungefär. Fick loss kroken och sedan stod den bara kvar där vid mina fötter i vattnet en bra stund.
Ordet "köldstel" fick en ny innebörd.
Satt kvar en stund på stranden och drack en kopp choklad. Och fisken stod kvar på samma plats hela tiden tills jag packade ihop och gick hem.
1 vecka senare blev det milt igen och Blänkarfisket kom igång på allvar.
Oj, ett sådant fiske vi hade då på Öringblänkare.
Men det är en annan historia.
TL Mats
