Äntligen så satt den där aprillaxen. Var supertriggad av Sunkens och övrigas fångster i helgen. Fiskade av besesvängen och hallen direkt på morgonen innan jag åkte upp till gröningen norra.
Första vändan så såg jag två fiskar som hoppade på andra sidan ån nere vid första trappan. Kände dock inget själv.
Tog en kort paus och bytte fluga innan jag klev i igen.
Ovanför stenen med det ofina namnet så drog det till försiktigt i flugan. Kände det bara mellan fingrarna men drog till och reste spöt.
Tunga gung som en besa hann jag tänka innan linan slaknade och en silvertorped for upp i luften.
Sedan brakade den ner förbi kröken och ut i mitten av ån. Satte genast av efter och trevade/drillade mig ner innanför stenen.
Då jag kom ner där vi brukar sitta och vila så snavade jag på den sjunkna trädstammen som ligger här. Fick mej ett bad upp till axelhöjd innan jag fick tillbaka fotfästet. Trodde för en sekund att fisken var borta men den satt som tur kvar.
Kunde sedan fajta den ordentligt nere på hörnan. Fisken gick mest och bände nere vid bottnen bakom stenreveln innan den till sist tröttnade och lät sig tailas.
Helt nystigen med löss och äggsträngar. 6,5 kg fördelade på 88 cm.
Först då insåg jag hur blöt och iskall som jag var. Med raska steg på väg upp till bilen upptäckte jag att min telefon var stendöd. Hm, hur var det med Simms vattentäta fickor nu igen?
Sitter nu och torkar mina vadare med hårtorken och jackan hänger i torkskåpet. Börjar bli varm igen nu.
För ikväll skall jag på dem igen.
Det finns ju flera!
TL - En LYCKLIG - Mats
