Följande tilldrar sig vid Österlenkusten en tidig morgon någon gång under 80-talet. Jag och kompisen Claes har fiskat en god stund. Det är en isfri men kall dag och det är tidigt på säsongen.
Det finns gott om fisk inne men de håller sig utanför min förmåga att placera flugan.
Claes har tagit ett par fina blänkare på dobb och en svart palmer.
Då flyttar sig fisken ett 100-tal meter längre bort och in i en vik. Det är nu det händer.
Jag ska flytta mej och försöker vända om för att gå in till land.
Mina ben reagerar inte!
Jag upptäcker till min förskräckelse att jag knappt känner dem över huvud taget.
Nåväl, efter lite gympa och massage samt jogging på stället så brukade kroppen vakna, till sist.
Detta var på "gummitiden" dvs då vadarbyxorna gjordes i gummi. Detta var ett scenario som kunde hända då man stod stilla för länge och det kalla vattnet gjorde sin inverkan.
Hellyhansenfiberpäls, ett gäng långkallingar och andra patentlösningar funkade inte speciellt bra. Detta plus att man blev rörlig som en cementblandare ökade inte chanserna till fisk precis.
Och då skall vi inte prata om hur dessa vadare var att bära då de började läcka.
Sedan kom "välsignelsen" då neoprenvadarna dök upp på marknaden. Minns att jag såg en reporter på FJ som iklädd ett par dylika vadare förklarade att "detta var framtiden".
Jag skulle ha ett par sådana!
Mina hette Taijo, var blå med orange foder på insidan. De var DYRA, för en student och det fick jobbas en hel del extra för att jag skulle kunna köpa ett par.
Men oj, så underbara de var! Och täta! Och varma!
Jag fiskade hårt med dem i många år och de höll sig täta i alla väder. Sedan blev de "vardagsbyxor" vid bruket av mina dammar här hemma. Nu började de visserligen läcka och stövlarna var uppslitna men med lite lagning så höll de ändå längre.
Åren gick och så dök då äntligen andasvadarna upp. Hade inte råd att köpa de första modellerna som kom ut och tur var väl det.
Oj, vilka kvalitetsproblem de hade. Peter, en annan vän köpte ett par som visserligen "nästan" var täta. Ja, förrutom att de var utrustade med för små dränagehål vid bla förstärkningarna vid rumpan.
Jäklar en sådan röv som den annars så smärte Peter hade då han gick upp ifrån vattnet.
Ja, goda skratt det fick man.
Minns även killen nere i Mörrum som det virvlade tejpremsor kring benen på honom då han vadade omkring i vattnet.
Gissa om han blev sur då han upptäckte att samtliga "svetsningar" på sömmarna hade släppt på de nya vadarna.
Själv höll jag mig som sagt ett par säsonger innan jag köpte ett par Loop "strongvent" med passande kängor.
Fiskade mej igenom dem på 2 säsonger innan de gav upp i struporna samt i grenen.
Insåg rätt snart att kängorna höll ungefär 1 säsong om man fiskar lika mycket som jag. Vadarna höll 1-2 säsonger oavsett om de hette Loop, Guideline eller Fenwick.
Vadarjackorna var sämre. De var INTE vattentäta i den utsträckningen att de klådde min gamla Barbourvadarjacka.
Det var nu jag upptäckte "ljuset i mitt vadarliv".
Jag köpte mej ett par svindyra Simmsvadare av guidemodell precis som alla andra som hade något vett i huvudet.
De FUNKADE ju i alla väder. De andades och var gudomliga att bära. Efter ett tag så blev det även en Simmsjacka. Och ja, den var lika bra den också.
Han är köpt, tänker du nu. Men nej, så är inte fallet. Jag skriver helt oberoende på min blogg och det jag skriver står jag för.
Idag vet jag att Simmsvadarna av guidemodell höll i ca 4-5 säsonger och vadarjackan av modell G4 faktiskt är ännu bättre.
"Syndade" tillfälligt och köpte ett par Imagovadare för 2 år sedan och nej, det gör jag inte om. Snacka om överreklamerat MÖG som vi säger i Skåne.
Använder visserligen neoprenvadare idag till det tidiga fisket som vårfisket och det tidiga Norgefisket. Annars är det den numera återupptagna Simms guidemodellen som gäller.
Mitt recept är innifrån och ut. 1 rejält underställ. Sedan ett fleeceuderställ alt ett par sk bibbs (hängselbyxor i fleece). Ja, är det riktigt kallt så drar du bibsen utanpå fleeceunderstället. Och självklart kan du köra endast ett tunnt underställ vid varma sommardagar. Det kallas ju inte helt obekant "skalplagg".
Under jackan kör jag innifrån och ut. Underställ. Tunnt fleeceundertröja, vanlig fleece och sedan jackan. Och även här så gäller så klart antal lager beroende på årstid och väder.
Dessa kombinationer gör att jag nu för tiden tryggt kan fiska så länge jag själv vill. Och detta oberoende på väderlek.
Och idag då man börjar bli "gubbe" så är detta saker som man uppskattar än mera.
Ja, allt var inte bättre förr. Och definitivt INTE torrare.
TL Mats
